In the Swedish general election of 2006, the citizens were faced with the fact that there were two parties that called themselves a ?workers´ party?. It was not just the Social-Democratic Party, which we usually identify as a traditional workers´ party, it was also the Moderate Coalition Party, which we usually identify as a traditional conservative party, which during this suffrage also called them self the ?new moderates?. The central and the main election pledge for the new moderates took its standpoint in the idea that everybody should have a job.

Detta arbete handlar om regionala röstningsmönster i riksdagsvalet 2010 hos riksdagspartierna Socialdemokraterna och Moderaterna. Dessa mönster analyseras fram genom ett antal kartor och diagram som är framställda från statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB. Genom att välja ut fyra socioekonomiska faktorer; genomsnittsinkomst, eftergymnasial utbildning, industriarbetare samt befolkningstäthet, kunde en generell bild på kommunnivå skapas över vilka röstningsmönster som fanns vid riksdagsvalet 2010. Genom att kombinera dessa faktorer syntes mönster bland Sveriges 290 kommuner, var i landet de två partierna var starka respektive svaga. På detta lades de mönster som uppenbarades i de socioekonomiska faktorerna, varpå slutsatser kunde dras utifrån kombinationen av dem..

Endast 31 procent av svenskarna kände till att nästa europeiska val äger rum under 2009. EU beräknas ligga bakom 60 procent av det arbete som sker inom svenska kommuner och landsting varför det har stor betydelse vilket alternativ som väljs i ett EU-parlamentsval i Sverige. Trots det är det rent historiskt ett betydligt högre valdeltagande vid Riksdagsval i jämförelse med EU-parlamentsval. Vid de två senaste valen var valdeltagandet vid riksdagsvalet mer än dubbelt så högt som vid EU-parlamentsvalet. Rätten att rösta vid allmänna och rättvisa val är en grundläggande demokratisk rättighet som innefattar att medborgare väljer det alternativ som bäst stämmer överens med deras preferenser.

Att enskilda politiker och partier väljer att använda sig av sociala medier i valsammanhang blir allt vanligare. I denna uppsats granskades de svenska riksdagspartiernas twitteranvändning inför det svenska riksdagsvalet 2010. Genom en social- och innehållsmässig analys kring twitteranvändandet kunde enskilda partiers kommunikationsmönster anas. Den sociala analysen baserades på relationen mellan en användares följare och följande, den innehållsmässiga på de taggar nätverkets mikroblogginlägg märkts med.Bland annat identifierades två partier med en ren tvåvägskommunikation, och ett parti med en klar envägskommunikation. Två av de undersökta partierna hade även tendenser till att rikta sin kommunikation mot en inre grupp av politiska twittrare.

Denna C ? uppsats i sociologi syftar till att undersöka varifrån förstagångsväljare får sin påverkan till ett ställningstagande inför riksdagsvalet år 2006. Studien belyser även förstagångsväljarnas syn på vikten av att rösta. Våra frågeställningar är således; Varifrån kommer påverkan till störst del ifrån för förstagångsväljare till riksdagsvalet år 2006? Anser förstagångsväljaren att det är viktigt att rösta? Begrepp som socialisation och könssocialisation visar att påverkan hemifrån är av stor betydelse för förstagångsväljaren.

Uppsatsen undersöker hur det finländska partiet Sannfinländarna framställs i sex olika tidningar i samband med riksdagsvalet 2011. Studien är komparativ och utgår från gestaltningsteorin och tidigare forskning om populistiska partier i medierna. Den bygger på en kvantitativ innehållsanalys gjord på utvalt material från Hufvudstadsbladet, Vasabladet, Nya Åland, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, sammantaget 141 artiklar som publicerades under 14 dagar i samband med valet i april 2011.Studien visar att de som röstar på Sannfinländarna inte får komma till tals i medierna. Även de Sannfinländska politikerna är underrepresenterade i materialet. När de väl får uttala sig så bemöts sällan deras påståenden av journalisten.Undersökningen visar också att Sannfinländarna ofta slängs in i alla möjliga sammanhang i de finlandssvenska tidningarna.

Denna C ? uppsats i sociologi syftar till att undersöka varifrån förstagångsväljare får sin påverkan till ett ställningstagande inför riksdagsvalet år 2006. Studien belyser även förstagångsväljarnas syn på vikten av att rösta. Våra frågeställningar är således; Varifrån kommer påverkan till störst del ifrån för förstagångsväljare till riksdagsvalet år 2006? Anser förstagångsväljaren att det är viktigt att rösta? Begrepp som socialisation och könssocialisation visar att påverkan hemifrån är av stor betydelse för förstagångsväljaren.

A B S T R A C TTitle: Democracy- Choice of the people or the voice of media? (Demokrati- Folkets styre eller Mediernas Makt?)Number of pages: 36Author: Carolina VallinTutor: Else NygrenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Autumn term 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The purpose with this essay is to discuss which influence media has on the democracy.Material/Method: Qualitative explorative research method is used to see how much space the newspaper Dagens Nyheter gave to the parties represented in the parliament, and compare the results with the numbers the parties received in the general election 2006.Main results: This research showed similar results in the survey made of DN and the numbers the parties received in the general election 2006. Media can?t decide how people should vote in a election, but they can influence what citizens think and talk about by having the power to choose which information that shows on the agenda.Key Words: Dagens Nyheter, Agenda setting, Media, Power and Democracy..

Syftet med denna kandidatuppsats var att belysa eventuell partiskhet i svenska mediers valbevakning inför riksdagsvalet 2010. Då det är fullt legitimt för tidningarna att vara partiska i sitt eget opinionsmaterial valde vi att lägga fokus på dess nyhetssidor. Vi ville undersöka om misstanken om en påstådd "Mosa-Mona-kampanjen" stämde; om partiska nyheter, med tillhörande bilder, seglade under falsk flagg.De teorier vi jobbat utifrån har varit Maxwell McCombs dagordningsteori, medielogiken, samt Jesper Strömbäcks tolkning av gestaltningsteorin. För att göra undersökningen genomförbar begränsades undersökningsperioden till den 10-19 september 2010, och materialet till tre tidningar: Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. För att skapa en empiriskt förankrad bild av hur statsministerkandidater porträtteras i media, gjorde vi även en mindre jämförande studie med fokus på moderatledaren Bo Lundgren från riksdagsvalet 2002.

I Sverige uppfyller medierna demokratiska uppgifter i syfte att värna om den lagstadgade fria åsiktsbildningen. Medierna ska granska inflytelserika aktörer och deras innehåll ska presentera olika åsikter mellan vilka allmänheten självständigt ska kunna ta ställning. I uppsatsens undersöks hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan hanterade kravet på opartiskhet i förhållande till respektive dagstidnings nyhetsförmedling inför riksdagsvalen 2006 och 2010. Tidigare forskning visar på att Alliansen gynnades i valrapporteringen inför såväl Riksdagsvalet 2006 som 2010.För att göra kravet på opartiskhet mätbart tar jag hjälp av Jörgen Westerståhls tankegods som formulerar två krav vilka ska uppfyllas för att medierna ska anses förmedla opartiska nyheter. För det första ska en nyhet vara balanserat återgiven och för det andra måste rapporteringen förhålla sig neutral.Resultatet visade att journalistiken i större utsträckning uppfyllde kravet på neutral representation än balanskravet.

Titel: Den sista politiska debattenFörfattare: Stina Zetterberg & Sofie TejreHandledare: Jesper StrömbäckKurs, termin och år: C-uppsats, höstterminen 2014Antal ord i uppsatsen: 13 405Problemformulering och syfte: Medialisering är ett relativt outforskat teoriområde i Sverige, det har aldrig tidigare genomförts en studie utifrån ett medialiseringsperspektiv på partiledardebatter. Samtidigt hade två nya partiledardebatter premiär inför riksdagsvalet 2014. Därför är vårt syfte att undersöka medialisering i SVT:s, TV4:s, Expressens och Aftonbladets slutdebatter mellan partiledarna inför rikdagsvalet 2014. Metod och material: Vi har använt oss av både en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys för att få ett så heltäckande resultat som möjligt. Vårt material har varit de fyra TV-sända slutdebatterna inför riksdagsvalet 2014.Huvudresultat: Vi har kommit fram till att samtliga debatter innehåller inslag av medialisering. Dock på olika sätt och i olika utsträckning.

Our social lives and where we live shape our choices in life. One of those choices is which party we vote for in the general election. The aim of this thesis is to see if there are any connections between the Swedish general election of 2010, demography, socioeconomic factors and geography. This is done with regression analysis and chosen variables. Another aim is to see where in Sweden the chosen variables aren?t enough to explain the results of the election.

Syftet med undersökningen är att beskriva hur levnads- och arbetsförhållanden inom svensk sjöfart har förändrats till följd av MLC-2006. Undersökningen visar hur dessa förändringar till följd av MLC-2006 upplevs av sjökaptener och representanter från Seko, SFBF och Transportstyrelsen. Examensarbetet har genomförts med hjälp av intervjuer för att ge en bild av hur MLC-2006 upplevs i svensk sjöfart. Informanternas upplevelse är att svensk sjöfart inte har förändrats nämnvärt till följd av MLC-2006. Däremot medförde MLC-2006 en högre standard på fartygen i hela världen, för att främja en mer rättvis konkurens mellan olika flaggstater samt för att tillgodose sjömännens rättigheter..

Genom en kvantitativ innehållsanalys studeras mediernas användning av opinionsundersökningar och dess gestaltningar av politiken tre veckor innan svenska riksdagsvalet 2010. Uppsatsens syfte ämnar kartlägga omfattningen av kapplöpningsjournalistik i politiska opinionsundersökningar i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studiens frågeställningar berör det visuella, vem som citeras samt flera variabler inom kapplöpningsdimensionen. Tidigare forskning om mediernas gestaltningar i sammanband med opinionsundersökningar är främst internationell. Studien tillämpar gestaltningsteorin som förklarar kapplöpningsjournalistiken i opinionsundersökningar.

Då Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann Riksdagsvalet 2006 blev det också klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsäkringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. Arbetslöshetsersättningen ska inte längre vara ett sätt att försörja sig på utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien är således att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionärer.